Rethinking 20c Nordic Heritage – Framework for Future Practice
Konventum, Helsingör, Danmark, 4 september 2026
Undertecknad deltog i konferensen Rethinking 20c Nordic Heritage – Framework for Future Practice i Helsingör. Konferensen var ett samarrangemang mellan de nordiska ICOMOS-kommittéerna för 1900-talets kulturarv (ISC20c). Jag är Sveriges representant i ISC20c. Konferensens huvudtema var det fortsatta arbetet med det analytiska ramverket Twentieth-Century Historic Thematic Framework (20cHTF) och hur det kan användas för att identifiera, värdera, skydda och förvalta 1900-talets kulturarv.
Dagen inleddes med en presentation av 20cHTF av Susan Macdonald från Getty Conservation Institute. Ramverket syftar till att bredda förståelsen av 1900-talets kulturarv genom att inte enbart utgå från enskilda byggnader och miljöer, utan också från de historiska processer, idéer och samhällsförändringar som har producerat dem. Därefter presenterades erfarenheter från Danmark och Finland. Diskussionerna visade på möjligheterna att använda ett internationellt tematiskt ramverk i nationella kulturmiljösystem, men också behovet av att anpassa det till olika institutionella och historiska förutsättningar. Efter lunch presenterades exempel från Sverige, Norge, Färöarna, Åland och Island. Exemplen omfattade bland annat moderniseringen av Grönland, kvinnors roll i norsk arkitekturhistoria, Áir Whaling Station på Färöarna, Ålands centralsjukhus, Kirunas stadsomvandling och det isländska badhusarvet.
Den svenska presentationen, av Jennie Sjöholm, behandlade Kiruna och omformningen av 1900-talets gruvstad. Kiruna är ett tydligt exempel på de särskilda problem som uppstår när kulturmiljöer från 1900-talet fortfarande är levande och samtidigt genomgår omfattande förändringar. Exemplet illustrerade en central poäng i 20cHTF: kulturmiljöer kan behöva förstås som resultatet av historiska processer snarare än som statiska objekt. I Kiruna är relationen mellan gruvnäring, stadsplanering, bostadsbyggande och samhällsutveckling avgörande för förståelsen av kulturmiljön.
Detta perspektiv är även relevant för svensk stadsbyggnadshistoria. 20cHTF kan exempelvis användas för att analysera hur idéer om stadsplanering, bostadsförsörjning, trafik och samhällsbyggande har materialiserats i den byggda staden.
En central lärdom är att 1900-talets kulturarv behöver förstås genom sammanhang, processer och förändring, och inte enbart genom enskilda objekts arkitektoniska kvaliteter. För svensk kulturmiljövård finns därför en tydlig potential att vidareutveckla 20cHTF som ett analytiskt verktyg för att förstå och värdera den moderna stadens och landskapets kulturhistoriska betydelser.
Konferensen gav en värdefull inblick i det fortsatta internationella arbetet med 20cHTF och i hur ramverket prövas genom nordiska erfarenheter. En uppföljning med en samnordisk workshop är planerad till 18–19 mars 2027 i Stockholm.
Stockholm som ovan
Henrik Nerlund