Reserapport från ICOMOS TheoPhilos ISC konferens:
Authenticity from a European Perspective: 30 Years of the Nara Document on Authenticity
Seminariet hölls i Thessaloniki på Cultural Venue Islahane, den 28-29 november, 2024.
ICOMOS International Scientific Committee for the Theory and Philosophy of Conservation and Restoration förkortas internationellt TheoPhilos ISC (Teori på svenska). Kommittén arbetar med frågor som rör teori och praktik för bevarande, förvaltning och restaurering av värdefulla monument, byggnader, bebyggelse, anläggningar och kulturlandskap. Det är en aktiv och livlig kommitté som anordnar minst två seminarier per år ofta i samarbete med någon annan kommitté inom ICOMOS och/eller med UNESCO, ICCROM och ICOM.
Med syfte att bygga en teoretisk bas för bevarande och förvaltning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer har kommitteen under de senaste åren fokuserat på en genomlysning av befintliga kulturarvsdokument och -konventioner. Vårens möte, som hölls i Florens, ägnades åt Venedigdokumentet och uppmärksammade att det är 60 år sedan dokumentet antogs. Höstens möte fokuserade på Naradokumentet – i år är 30 år sedan Naradokumentet antogs. Båda dokumenten utgör grundpelare i dagens vedertagna teorier om bevarande, skydd och förvaltning av kulturmiljöer.
Venedigdokumentet och Naradokumentet har olika karaktär men är i högsta grad relaterade. Venedigdokumentet identifierar autenticitet som en viktig parameter och Naradokumentet betonar vikten av Venedigdokumentets principer. Dokumenten kompletterar varandra och deras innehåll behöver därför analyseras tillsammans. Ett av syftena med Naradokumentet var att bredda förståelsen av begreppet autenticitet. Dokumentet har antagits som grund för bedömning av autenticitet inom världsarvssystemet. Dokumentet räknar upp olika aspekter genom vilka autenticitet kan analyseras och utvärderas. Det finns dock inte någon överenskommen metod för att analysera autenticitet, vilket oftast lyfts som ett problem.
Syftet med seminariet var att på djupet analysera och diskutera begreppet autenticitet ur ett europeiskt perspektiv.
Seminariet hade tre huvudsakliga teman:
- Begreppet autenticitet som en parameter i kulturmiljöarbetet.
- Analys av autenticitet vid värdering av kulturmiljöer.
- Autenticitet som en parameter i kulturmiljöpraxis – kritisk analys och fallstudier.
Under seminariets två dagar belystes alltså olika aspekter av Naradokumentet, både ur ett teoretiskt perspektiv och med utgångspunkt från erfarenheter och praktik. Seminariet samlade deltagare och presentationer från Grekland, Storbritannien, Belgien, Japan, China, Polen, Slovakien, Pakistan, Turkiet, Rumänien, Italien, Tyskland, Malta, Nederländerna, Sverige och Ukraina. Presentationerna behandlade en stor variation av kulturmiljöer så som arkeologiska platser, museala miljöer, monument, bostadsbebyggelse, miljonprogramsområden, industrianläggningar, religiösa platser och byggnader samt palats.
I de inledande presentationerna fick vi en bakgrund till Naradokumentet och dess uppkomst. Dokumentets fördelar och nackdelar diskuterades ingående samt svårigheter med tolkningen och tillämpningen av dokumentet. Olika metoder för analys och värdering av såväl materiella och immateriella värden presenterades. Vissa efterlyste gemensam metodik för analys och evaluering av en miljös autentiska värden. Andra menade att det inte finns möjlighet att ta fram en sådan metodik på grund den stora variationen av kulturmiljöer och kulturvärden som inbegrips.
Återkommande teman var problematiken kring rekonstruktioner, återuppbyggnad, eller återuppförande av miljöer som sedan länge stått som ruiner eller varit helt försvunna. Dessa projekt genomförs ofta i politiserande syfte och med nationalistiska förtecken. Flera presentationer lyfte i detta sammanhang arkitekturupproret – The Architectural Uprising – som tydligen agerar i flertalet europeiska länder. Oftast är det värdefulla kulturmiljöer från efterkrigstiden, det vill säga modernismens och postmodernismens kulturarv, som pekas ut som dålig och förfulande arkitektur.
Vidare diskuterades inkludering kopplat till rollen som expert i förhållande till politiker, allmänheten, berörda grupper och individer. Temat har bäring på Farokonventionen som kommer vara temat för nästa seminarium.
Från Sverige presenterade Tina Wik behovet av klimatanpassningar och dess påverkan på autenticitet gällande träbyggnader i ett nordiskt klimat. Harald Keijer hade arkitektens roll som utgångspunkt i sin presentation och tog upp problem med en alltför strikt/snäv tolkning av Venedigdokumentet och Naradokumentet.
Presentationerna från seminariet kommer att publiceras som papers i skriften Journal for Protection of Cultural Heritage som ges ut under våren 2025.
Som alltid i ICOMOS-sammanhang blir det tydligt att vi i våra professioner, trots geografisk spridning och olika förutsättningar, hanterar likartade frågeställningar och har samma utmaningar. Det är oerhört värdefull och inspirerande att få ha tillgång till detta internationella nätverk av kollegor. Nästa seminarium planeras till våren 2025 och kommer som sagt att ägnas åt Farokonventionen.
Rapporterat av Malin Myrin, ICOMOS Sveriges representant i TheoPhilos
2024-12-07
Bildtexter:
- Gruppfoto med alla seminariedeltagare.
- Vyer Thessaloniki.
- Seminariet hölls på Cultural Venue Islahane.
- Tina Wik presenterar sitt paper: Effects on the Authenticity of our Wooden Built Heritage due to Adaptions Related to Climate Change.
